Alternativ - Fortsatta Studier

Efter gymnasiet kan du om du vill söka till vidareutbildning. Det kan hjälpa dig att skaffa vissa jobb i framtiden. En del yrken, men inte alla, kräver högskoleutbildning eller annan form av behörighet. Om du vet vad du vill jobba med, kan det vara bra att ta reda på vilken utbildning du kommer att behöva.

Yrkeshögskola

På en yrkeshögskola kan du utbilda dig till ett yrke efter gymnasieskolan. Yh-utbildningar är oftast 1–3 år långa och varvar teori med praktik ute på arbetsplatser. Det kostar inget att läsa på en Yh-utbildning och du kan ansöka om studiemedel från CSN.

Folkhögskola

På folkhögskola finns det två typer av kurser: allmän kurs och särskilda kurser. Allmän kurs är till för personer som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och ger behörighet att söka vidare till högskola eller yrkeshögskola. Särskilda kurser har en inriktning mot ett speciellt ämnesområde, till exempel konst, musik eller friskvård.

Lärvux

Lärvux är en utbildning för personer som är över 20 år och som har inlärningssvårigheter och behöver komplettera sin utbildning. Du kan antingen läsa kärnämnen på grundskole- eller gymnasienivå eller gå en lärlingsutbildning.   

Arbetsplatsupplärning

Vissa yrken saknar formellt krav på utbildning, och upplärningen sker på arbetsplatsen. Det är vanligt till exempel inom industrin. Det är ett bra sätt att lära sig jobbet genom direkt erfarenhet, men du måste hitta en arbetsgivare som är villig att utbilda dig i jobbet.  

För vissa yrken finns gymnasiala och eftergymnasiala lärlingsutbildningar, till exempel via yrkeshögskola.

Eftergymnasiala skolor och universitet kan vara väldigt olika, men de har några saker gemensamt. Det här kan du vänta dig:

Större grupper 

Det kan vara många studenter på lektionerna, vilket innebär att lärare eller handledare inte har tid att lära känna alla. Därför är det viktigt att du själv säger till om du har svårt med något.  

Större anläggning

Högskolor består av betydligt fler byggnader och rum än gymnasieskolor. Ibland kan det vara bra att planera hur man ska ta sig från en lektion till en annan för att hinna i tid.

Mer ansvar 

I gymnasiet får man rätt mycket hjälp från läraren som till exempel påminner om böcker man ska ta med sig, eller när läxorna ska lämnas in. Efter gymnasiet ansvarar du själv för sådana saker. Oftast får du mindre stöd både under lektionerna och på rasterna.

Nya sociala möjligheter

Du får möjlighet att träffa nya vänner eller gå med i olika föreningar. Du kommer att ha kontakt med en stor grupp unga människor med olika bakgrund och kunskaper. Mer information om detta hittar du under rubriken Mitt nätverk. 

Beslut 

Beslut om när, var och vad du ska studera, eller till och med när du ska sluta studera. Som vuxen är det du som fattar dessa beslut, men det finns människor som kan ge dig råd och vägledning. 

Prata med andra som går en liknande utbildning. Du kan be skolan att hjälpa dig att komma i kontakt med någon. 

Besök skolorna på öppet hus, och prata med lärare och studenter om hur det är att läsa där. Om du fortfarande känner dig osäker kan du be skolan om ett separat besök. Ta med någon som kan hjälpa dig att lyssna på all information och göra ett val.

När du har fått ditt schema kan det kännas bra att besöka skolområdet i förväg, så att du vet vart du ska gå när första lektionen börjar. 

Se till att du har en plan och resurser för att hålla koll på din skolvardag. Kom ihåg att det är ditt ansvar att känna till schemat och veta när uppgifterna ska lämnas in. Använd en almanacka, eller en app med påminnelser. Många studenter sorterar upp material som rör olika ämnen i olika färgmappar och gör checklistor för att komma ihåg vilka böcker man ska ta med sig.